Dikten jag skrev under natten du dog

Dikten några rader ner är väldigt speciell för mig, det kanske inte är min mest välskrivna dikt, men den är skriven vid ett speciellt tillfälle. Den kvällen var jag och fikade med en kompis, när jag kom hem berättade mamma och pappa att nu var slutet nära. Jag höll mig lugn, jag flyttade in min madrass till storebrors rum för att spendera natten på hans golv. Mamma och pappa hade redan flyttat in för någon vecka sedan. Ingen kunde sova, inte bara på grund av ångest och oro, utan också av rosslandet från storebror som aldrig verkade upphöra. Han hade vatten i lungorna, varje gång han andades bubblade och fräste det i hans bröst. Det såg ut att göra fruktansvärt ont, men han hade fått såpass mycket morfin att pannan var helt slät och händerna vilade avslappnat. Efter några timmar, när hans andning hade blivit till hesa väsningar, la jag huvudet mot kudden och sov. Ett tag senare vaknade jag, plötsligt klarvaken, pappa satt uppe och kontrollerade att storebror fortfarande andades. Några sekunder senare slutade storebror andas och pappa väckte kvickt mamma, jag som varit vaken i en knapp halvminut satte mig upp. Vi satte oss närmare sjukhussängen, pappa berättade att lungorna fortfarande kanske kommer dra efter luft ett par gånger även om han inte andas nu, men det gjorde de inte. Vi satt där och han var fortfarande varm, han såg ut precis som han hade gjort de senaste dagarna, stilla sovandes. Det kändes så overkligt, att nu befann sig bara tre människor i ett rum där det tidigare hade varit fyra. Det var tre människor och en död, varm kropp. Men efter ett tag så kallnade fingrarna och färgades blåa. Vi ringde ingen sjukvård, vi satt där och väntade. Klockan fem på natten skulle de komma och rätta till något, och då berättade vi att han dött. Innan det ögonblicket fungerade allt som vanligt, hemtjänsten var på väg hit för att se till min levande storebror, men så fann de en död. 
Och under den natten skrev jag en dikt.. 



Natten då du dör
är kommen.
Natten jag kommer minnas
för evigt,
är kommen.
Natten då dina lungor
slutar orka häva luften
ut och in,
är kommen.
Natten då ditt hjärta
slutar orka pumpa blod,
är kommen. 
Den fruktade natten
är kommen.
Natten då dina andetag
siftar från stön och rossel,
till hesa väsningar
är kommen. 
Natten då ljudet
jag alltid kommer att minnas
fortfarande ljuder,
är kommen
Natten då du sover
och för evigt sover
är kommen. 
Din sista natt
är kommen.