Det som finns under brunnslocken

NÀr man gÄr över ett brunnslock en tyst kvÀll, hör man ibland vatten susa, bara i en sekund. Plötsligt minns man att vatten hela tiden forsar under ens fötter. Det ger mig samma kÀnsla som nÀr man ser en mÀnniska, i förbifarten, i ögonvrÄn, och inser att den har ett liv lika komlext som ens ...

Tankar

Tiden gÄr utan att nÄtt förÀndras. Natt blir till dag och dag blir till rosa solnedgÄngs-moln igen. Ingenting förÀndras. Jag vaknar med samma kÀnsla i kroppen som i sekunden jag somnade, som att tiden inte lÀker nÄgonting.
Visa fler inlÀgg